Idag blev min mobil stulen, trodde jag...

Jag ska nu förklara denna förvirrande rubrik ovan..
Jag och Linnea vandrar runt och kollar på underklädesavdelningen inne på HM. Jag beslutar mig för att testa några, så jag kliver in i omklädningsrummet. I farten, utan att jag märker eller ser, så kryper min mobil ut ur min ficka, och gömmer sig under ett par fula blåa shorts som låg där redan innan jag gick in dit. Eftersom jag inte märker något, så packar jag resten av mina grejer och går där i från, utan någon som helst tanke om vart min mobil befinner sig vid just det laget...

När jag kommer till kassan så öppnar jag väskan och tog fram det kanske mest vanliga man gör när man kommer till en kassa, plånboken. Jag betalar och slår tanken mig! Var i hela fridens namn är min mobil? Förtvivlat springer jag tillbaka mot omklädningsrummen men precis när jag kommer fram till det rum jag tidigare befann mig i så går det in en annan tjej där. Efter 5 minuters tvekande och en stor skopa mod knackade jag på och frågade "Hej, det ligger inte en mobil här inne?" Den unga fjortisen svarar nej och stänger dörren. Då slog tanken mig, hon hade tagit den...

Jag och Linnea tänkte inte ge upp. Att återfå mobilen var det enda som fanns i våra tankar. Så vi gick ett steg längre, eller ganska många faktiskt, enda bort till informationsdisken. Vi bad killen som satt där (som förövrigt var ganska söt) att ropa ut i hela centrumet att den var borta. Jag beskrev mobilen och den unga mannen ropade ut "Ett kundmedelande, om någon ser en silvrig sony ericsson med en rosa blomma på baksidan, kontaka informationen". Men ingen vill erkänna det brott som nyss hade skett. I våra ögon såg vi bara en sista lösning...

Vi skickade ett sms från Linneas mobil till min så att personen som har mobilen kanske skulle ta sitt förnuft till fånga när denne personen (fjortisen..) ser det. Exakt såhär skrev jag i smset "Den som har mobilen lämnar in den till Täby Centrums informationsdisk. Imorgon polisanmäls det och kortet har blivit spärrat. Mobilen har även legat i toaletten 2 gånger. Puss bella". Men vi fick inget svar. Med en stor klump i magen såg vi att det inte fanns så mycket mer vi kunde göra, så vi började gå mot bussarna, MEN DÅ...

...ringer Linneas mobil, och eftersom vi såg att det var mitt hemnummer så svarade jag, och vilken lycka! Det var min mor som ringde för att berätta att jag kunde hämta min mobil vid omklädningsrummet och att den visst hade legat där. Snacka om lättnad, och vilket äventyr vi fick genomgå. Ett minne för livet må jag säga.

Jag lärde mig att hålla koll på mina grejer, men även att inte ta saker förgivet. Även om fjortisen såg ut lite som en mobiltjuv och svarade på ett snorkigt sätt så betyder ju inte det att hon är skylldig. Jag har äntligen förstått innebörden i ordet Peace.

PEACE, bella.


Kommentarer
Postat av: Karin

Fy fan va vilseledande!!

Där va du snabb med att skaffa besökare som KOM och GICK!!!!!!

2009-05-02 @ 21:09:58
Postat av: Jennie

Vilken tur =) aldrigs koj att tappa bort något

2009-05-02 @ 21:10:07
URL: http://jennienennie.blogg.se/
Postat av: bella

Karin verkar sakna humor. Synd att gud inte gav mig krafter att hjälpa sådanna människor.. :/

2009-05-02 @ 21:11:42
URL: http://isabelletafs.blogg.se/
Postat av: sora

Fin header du har! :)

Allt bra med dig? :)



Kraam<3

2009-05-03 @ 00:36:08
URL: http://soraahamiid.webblogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0